Glasbarnen - recension av Lou
Jag läste klart Glasbarnen av Kristina Ohlsson för en halvtimme sen. :) Jag tyckte att det var underhållande läsning, men den var inte något som jag kommer rekommendera andra bokslukare om.
Det här är baksidan:
Mystiska saker händer i Billies och hennes mammas nya hem. Det är som att huset inte vill ha dem där. Tillsammans med vännen Aladdin börjar Billie forska i husets mörka historia. En historia som leder hela vägen fram till den natt då Billie plötsligt vaknar av att någon, eller något, knackar på hennes fönster.
Personbeskrivningarna? Det känns som jag aldrig lärde känna de tre vännerna Billie, Aladdin och Simona.
Det var stora bokstäver, väldigt lätt språk (inga svåra ord där inte), men precis som Alva läser jag mer ungdomsböcker och tjockare med mer handlingen och MYCKET mer romans. Den här boken var bra, men den var liksom seg och eftersom jag är på säsong 4 på skräckserien Supernatural tyckte jag inte att boken var så skrämmande. Jag gillade dock slutet, jag ska ju inte spoila något, jag trodde inte att det skulle sluta så.
Det var jobbigt att det tog så lång tid med att man fick reda på något, menmen.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken. Jag är lite förvirrad och vet inte riktigt vad jag tycker om den här boken.
Men jag skulle sluka 1,5 böcker för den här boken. Om ni vill ha mer skräck vet jag inte vilken bok jag ska rekommendera, men tv-serien Supernatural är läskig :3 och om du vill läsa deckare rekommenderar jag varmt Sherlock Holmes serien, det är den riktiga varan!
Något som jag gillade med den här boken var att jag inte spoilade ett enda dyft. Jag brukar jämt hoppa längre fram i böcker när det är en tråkig scene, en väldigt dålig vana som jag inte rekommenderar, men på den här boken spoilade jag inget :D
Hoppas ingen som gillade den här boken tog år sig, men Glasbarnen var ingen favorit hos mig.
Nu ska jag läsa Boktjuven av Markus Zusak :3
Ha en finfin dag,
//Lou